Trygg och säker?

Får erkänna att jag inte är helt bekväm med alla säkerhetsåtgärder man måste vidta här i Joburg. Måste och måste - bäst att ta det säkra före det osäkra. Mycket att tänka på; safe taxis, inte visa att man är turist med karta och ryggsäck, inte visa sina pengar, inte öppna sin väska hur som helst, inte promenera vad som helst osv. Hotellet jag bor på ligger vid Lake Bruma, vars kloakliknande dofter strömmar in genom köksfönstret, och förstås finns vakter och "Armed response"- skyltar, höga murar och galler. Visst känner jag mig trygg här - men en kultur av rädsla, liknande den i USA, har fått sitt fäste. Säkerhetsbolagen måste tjäna multum. Om man har pengar kan man skydda sig väl - men frihet vill jag inte kalla det. Om alla hade mat för dagen skulle kriminaliteten minska drastiskt, säger många. Arbetslösheten är omkring 40 procent och ett socialt säkerhetsnät från samhällets sidan saknas i princip. 

I helgen har jag turistat i centrala Joburg, i kvarteren kring Market Street Theatre och visst, jag blev uttittad som ensamgående vit person. De andra vita jag såg var två grupper med eskort/guide.  Man välja att se det som hot eller nyfikenhet och jag har inget fog för att säga att jag personligen känner mig rädd eller hotad. Men det är lätt att dras med i den allmänna rädslan. Idag har jag varit i Rosebank, en mer "secure area" för medelklassen, i närheten av Sandton. Trevligt men på gränsen till trist.