lördag 16 augusti 2008

Attjoo

Jag hade lovat mig själv att inte shoppa eftersom budgeten inte tillåter det. Men jag kunde inte motstå businessmännen i Langa, ett av fem townships i Kapstaden, där vi nu är. Det blev både det ena och det andra när vi gjorde ett stopp hos den traditionella doktorn, där försäljarna lagt upp sina varor utanför. Men hellre lägga pengarna där än i det fashionabla område där vårt hotell ligger - the Waterfront. Köpcentret här är visserligen snyggare än många andra men intill förväxling likt Nordstan, Allum eller något annat köpcenter i världen. 
Vår guide Ludumo Dwaba var mycket trevlig och informativ. Han bor själv i Langa och alla var tjenis med honom. Han är gift men hade ännu inga barn.  Pappan till kvinnan han gift sig med hade krävt tolv kor i hemgift - brukligt i xhosa-kulturen - men han hade förhandlat ner det till åtta kor. 
Vi såg många driftiga kvinnor som förberedde fårhuvuden, en specialitet. Vi besökte Vickis Bed & Breakfast - en mycket framgångsrik verksamhet i Khayelitsha, ett township med över en miljon invånare. Där drack vi roibos med några av familjens döttrar som försökte lära oss hur man gör klickljuden i xhosa. 
Luduma beskrev stolt hur regeringen efter apartheid förbättrat i townshipen. Och det såg mycket  fint ut på vissa ställen - andra delar beboddes av squatters och där var standarden och storleken på kåkarna betydligt lägre. Rader av till synes obrukbara toaletter stod utmed lervägen - Ludumo sa att dessa fungerar men vi har våra tvivel. Dörrar saknades ofta, skiten ligger bokstavligen bredvid toalettstolarna. 
Livet i townshipen är osynligt samtidigt som områdena ligger utmed infarten från flygplatsen till Kapstaden. Många ser dem alltså varje dag. Våra guideböcker nämner inte att de finns - däremot berättas om shopping, golf och andra trevligheter. På TV kan vi se åtta kanaler sport men inte så mycket annat. Fast ikväll kommer Cry the Beloved Country av Darryl Roodt som Ludumo rekommenderade. En tv-kväll i lugn och ro blir bra, jag är rejält förkyld och har lagt mig till med en riktig whiskyröst. /MJ

1 kommentar:

Automatiska tankar sa...

Hej Maja och Maria!

Så roligt och inspirerande att läsa er blogg! Jag blir så stolt över er och Allt är Möjligts arbete. Och glad att höra att det händer så mycket i andra länder.

Skönt att höra att ni tar hand om er - även om det innebär taxiresor och finare hotell. Hoppas att Maja kryar på sig.

Det vore väldigt kul att få höra er berätta mer om resan - kanske skulle det finnas möjlighet att dra ihop ett gäng gamla och nya Allt är Möjligt medlemmar på krogen så kunde man ta en öl och få liveversionen?

Ha det bra!

Kram
Anna Broman